Johan Börjesson startar järnhanteringen i bygden genom att anlägga Sunnemo bruk, det första järnbruket i nuvarande Hagfors kommun.
1668
Johan Karlström, son till Karlstads borgmästare och brorson till Börjesson, började bygga Stjärns stångjärnshammare, sedermera Stjärnsfors Bruk. Han bosatte sig samtidigt på frälsegodset, som vid den tiden var ett av Värmlands största jordbruk. Godset var beläget vid Uvåns utlopp i Rådasjön och fick namnet Uddeholm.
1715
Bengt Gustaf Geijer kom ridande från Bosjön och såg genast potentialen i den gård och det bolag som sedan något år tillbaks, efter Karlströms död 1691, mer eller mindre till följd av svåra tider legat för fäfot. Geijer arrenderade Uddeholms gård till en början.
1720
Geijer köpte tillsammans med sin nya hustru Lovisa Sofia Tranea såväl herrgården som skogarna, vattenfallen och hamrarna. Samma år grundade han också företaget Uddeholms Bolag. Under de följande 20 åren bygger man tillsammans upp Uddeholm till att bli en av de större järntillverkarna i Sverige. Flera masugnar och hamrar ser dagens ljus: Stjärnsfors, Geijersholm, Gustavsfors, Uvanå, Uddeholmshyttan och Traneberg m fl.
1733
Bengt Gustaf och Lovisa Tranea låter riva den första herrgården för att i stället ersätta den med en nyare, större och modernare. Uppdraget att rita herrgården går till Johan Eberhard Carlberg.
1746
Bengt Gustaf Geijer dör, men har innan sin död sett till att skriva ett testamente som garanterade att bolaget skulle hålla ihop inom familjen även efter hans död och inte splittras upp på allt för många arvingar.
1750
dör även hans hustru Lovisa Sofia Tranea. Under de fyra åren efter Bengt Gustafs död ledde hon, som en av Sveriges allra första kvinnliga företagsledare, Uddeholms utveckling samtidigt som hon också fostrade parets tio gemensamma barn. Av de tio barnen överlevde nio till vuxen ålder. Äldste sonen Jan Gustaf får nu förtroendet att sätta sig på disponentstolen. Men Jan Gustaf är egentligen inte intresserad utan tröttnar efter tre år, flyttar söderut mot Ransäter och det som därefter kom att bli Geijergården.
1753
Emanuel Geijer, en av de yngre bröderna, efterträder sin äldre broder som flyttat till Ransäter. På det här sättet drevs Uddeholms bolag vidare av barn och barnbarn inom släkten Geijer ända fram till 1829. Emanuel adlades senare i livet och får namnet af Geijerstam tack vare sin kontakt med Gustav III.
1785
fraktas den gamla 1600-talskyrkan i Råda över sjön och byggs upp som nytt spannmålsmagasin till herrgården. Sedan 1960 är den åter i kyrkligt bruk i form av Uddeholms kapell.
1814
Bygget börjar av Uddeholms nuvarande och den tredje, herrgården. Helt klar blev den inte förrän 1825, främst på grund av att bolaget saknade ekonomiska resurser under denna period, vilket drog ut på byggprocessen.
1829
anställdes Jonas Waern på Uddeholms Bolag. Han var den förste på mer än 100 år som inte var en Geijer och som med tanke på det existerande testamentet naturligtvis utgjorde ett problem, vilket man snabbt löste genom att Waern gifte sig med en av Geijerflickorna. Waern förordade stordrift och rationaliseringar, såg möjligheten i att använda vattnets kraft för att utveckla industrin och var en av dem som lade grunden till det nya industri-Sverige och därmed även det moderna Uddeholm.
1830
Waern köpte in Munkfors Bruk och införlivade det i den övriga stålrörelsen. Under 1830-talet byggdes också den allra första skolan i bygden, i Stjärnsfors, då Waern tidigt såg att enda sättet att komma åt den sociala misären i samhället var att införa obligatorisk utbildning för barn och ungdomar. Eftersom allmän skolplikt inte infördes i Sverige förrän 1842 var Waerns idéer banbrytande och han fick gott stöd från en av sina förvaltare, Torsten Rudenschöld, som också sett hur de ofta ensidiga och fysiskt tunga arbetsuppgifterna slet på arbetarnas kroppar. Rudenschöld lät därför även bygga en gymnastiksal i Stjärnsfors där arbetare, barn och hemmafruar kunde träna. Rudenschöld stannade bara tre år inom Uddeholm, flyttade därifrån och fortsatte därefter förkunna utbildning och hälsa och betraktas idag som en av den svenska folkskolans anfäder.
1843
Waern låter en av sina anställda unga ingenjörer, E G Danielsson, ta båten över till Amerika för att marknadsföra Uddeholm och bolagets produktprogram. Danielsson kom tillbaks med flera kontrakt och nya kunder och satte därmed Uddeholms namn på kartan utanför Europa. År 1855 blir EG Danielsson affärsdisponent för Uddeholms AB.
1870
Det tidigare familjeföretaget Uddeholm ombildas till aktiebolag.
1878
Efter flera års byggande fylldes masugnspipan för första gången vid det nya järnverket vid Hagforsen. Affärsdisponent EG Danielsson anlägger inte enbart det nya stora Hagfors järnverk som därefter kommer att ersätta många av de små hamrarna och masugnarna. Han anlägger även en järnväg, NKlJ-banan, som ett sätt att modernisera transporterna för såväl skogens produkter som för järnet och stålet.
1880
Den första bessemerblåsningen utförs i Hagfors järnverk.
1882
Det nya götvalsverket stod klart och året efter anlades såväl skruvfabrik som sömfabrik och martinugn.
1883
Uddeholm AB lät anlägga en hammarsmedja vid det nya bruket i Hagfors som nu växte och blev allt större. En 2,5 ton tung ånghammare skulle se till att järnet och stålet smiddes till stänger i önskad hårdhet. Därmed lades också grunden för dagens smidescentrum av verktygsstål från Uddeholm.
1906
Den första kraftstationen byggdes vid övre dammen i Stjärnsfors, mellan sjön Värmullen och Uvån. Effekten var 400 hästkrafter och spänningen 3000 volt.
1911
Forshults kraftstation anläggs i Klarälven, den första hydroelektriska kraftstationen som med sin storlek bidrog till att hela järnverket i Hagfors kunde elektrifieras.
1920
Under de följande åren intensifieras arbetet med att bygga upp Uddeholms unika internationella försäljningsorganisation runt om i världen.
1943
Andra världskriget drabbar Europa, men i det neutrala Sverige är det fred. Uddeholm inviger en ny smidespress och firar sitt 275-årsjubileum. Hedersgäster, lokala chefer och anställda samlades för en stor fest som människor fortfarande talar om – men inte för vad man kan förvänta sig. På grund av dåligt älgkött härjades den normalt idylliska staden Hagfors av en maginfluensa av episka proportioner.
1945
ASSAB, Associated Swedish Steel AB, bildas av de fyra samverkande svenska stålproducenterna Uddeholm, Fagersta Bruks AB, Hellefors Jernverks AB och Sandvikens Jernverks AB i syfte att gemensamt utröna möjligheterna att skapa affärer i Asien öster om Burma, Afrika och Latinamerika. 1976 köpte Uddeholm ut de övriga och ASSAB blev ett helägt dotterbolag inom Uddeholm.
1949
Vid bolagsstämman i Karlstad den 11 juni kom en flera år lång konflikt mellan dåvarande koncernchefen Nils Danielsen och i första hand styrelsens ordförande bankdirektören Tage Cervin att få sin slutliga lösning. Danielsen hade vägrat följa styrelsens uppfattning om en avveckling av järnverket i Hagfors. Styrelsen ville koncentrera all ståltillverkning till Storfors. Danielsen hade trots uppmaning till och med vägrat att avgå och vid bolagsstämman fick konflikten sin slutliga lösning i en förtroendeomröstning som slutade i seger för Danielsen. Hagfors järnbruk räddades och hela den tidigare styrelsen sparkades ut från bolagsstämman.
1956
Wilhelm Ekman tillträder som VD för Uddeholm, en post han kommer att inneha under 19 år fram till 1975. Ekman betraktas av många som den siste traditionelle bruksdisponenten i Sverige som styr över ett konglomerat med fem rörelsegrenar; Stål, Skog, Kemi, Kraft och Gruvor. Som allra mest hade Uddeholm under Ekmans period över 12 000 anställda i Värmland.
1964
Den första november upphör persontrafiken på NKlJ-banan. Därefter används järnvägen enbart till godstransporter fram till den 1 oktober 1990 då sträckan Hagfors – Deje läggs ner. Idag är gamla NKlJ-banan en asfalterad och helt bilfri cykelväg mellan Hagfors och Karlstad.
1978
Uddeholms skogsrörelse gick samman med Billerud till ett gemensamt Billerud-Uddeholm AB. Ett bolag som därefter i mitten av 1980-talet såldes vidare till Stora.
1979
Koncernens centrala resurser för databehandling lades i ett eget bolag tillsammans med Programator AB. Det nya bolaget fick namnet AB Värmlandsdata, ofta citerat som nyckelfaktor i utvecklingen av dagens IT-kluster i Värmland.
1984
Den rostfria stålrörelsen inom Nyby Uddeholm såldes vidare till Avesta AB, sedermera dagens Outokumpu.
1988
De dåvarande ägarna AGA säljer AB Uddeholms stålrörelse, i huvudsak verktygsstålet, vidare till Trustor AB medan man behåller kraftverksrörelsen inom Värmlandsenergi AB (under namnbyte till Uddeholm Kraft AB), vad som senare kom att blir en del av Fortum.
1990
Trustor inleder förhandlingar med österrikiska Voestalalpine Stahl AG om samgående mellan Uddeholm och deras dotterbolag Böhler.
1991
Bolagen går samman och bildar det gemensamma bolaget Böhler-Uddeholm AG. Det som då finns kvar av det forna konglomeratet Uddeholm är verktygsstålet i Hagfors och de kallvalsade banden från Munkfors.
1996
Uddeholm investerar i en ny ESR-anläggning (Electro Slag Remelting).
2002
Från 2002-2008 är Uddeholms AB titelsponsor för Sveriges deltävling i rally-VM, Swedish Rally. “Uddeholms svenska rally” var en del av World Rally Championship och den enda tävlingen som kördes under vinterförhållanden. Sveriges Rally har hållits i årtionden i Värmlands skogar och det var med stor stolthet och engagemang som Uddeholm deltog. Då servicedepån för tävlingen fanns i Hagfors arbetade många anställda som volontärer för att hålla evenemanget igång.
2007
Den österrikiska stålkoncernen Voestalpine AG lägger ett bud på hela Böhler-Uddeholm AG, som därefter kommer att bilda en helt ny femte division, Specialstål, inom Voestalpine.
2010
Efter två års förberedelser invigs den 8 september den nya smidespressen i Hagfors av kung Carl XVI Gustaf.
2012
Uddeholm tar ännu ett steg mot att bli en av de mest miljövänliga producenterna genom att gå över till naturgas.
